Strategi för penninghantering | 4 hinkar – strategin?

Strategi för min privatekonomi?

Det finns ju otaliga läror om hur man bör, eller inte bör, lägga upp sin privatekonomi. I mången hushåll är det ju allmänt känt att först konsu…. först betala räkningar, eller i alla fall lägga undan för alla räkningar. Sedan konsumeras det och levs friskt, det som möjligen finns kvar kan sedan sparas. Problemet med det är ju att ökade intäkter i sin tur leder till ökade utgifter med minst lika mycket, likt svart magi?! Eller så hittar vi mer utrymme för konsumtion helt enkelt… I andra hushåll tillämpas i stället att man först betalar sig själv, och sedan sina skulder, och till sist kan man konsumera för det som är kvar. Vad gör vi nu med det vi sparat undan då?

En strategi jag läst om för ganska längesedan och återkommit till ibland har varit fyra hinkar principen, som grundligt beskrivs på bloggen RikaTillsammans. Det är en intressant strategi som jag här tänkte se hur det skulle kunna se ut för mig själv, om jag valde att tillämpa den.

Kort om 4 hinkar - strategin

För den eventuellt oinsatte  så fördelar man sin ekonomi i fyra delar, eller fyra hinkar. Varje hink innebär högre risk för högre potentiell avkastning och kräver då även längre sparhorisont.

Första hinken är lägst risk och består av din buffert, förslagsvis på ett sparkonto. Hur stor en buffert ska vara finns även där lika många förslag som utbildade, eller självutnämnda, ekonomer (kanske, vad vet jag…) men baseras till stor del av hur ens liv ser ut för tillfället, hur mycket som kan gå fel och då kräver sin utfordring och så vidare. Nästa hink är mellanrisk som börjar fyllas på då bufferten nått en nivå man är nöjd med. Här har vi aningen högre risk, vi kan se lite räntefonder, ett par fonder och aktier med kanske. Tredje hinken är högrisk och börjar fyllas på efter att mellanhinken är fylld. Här tankar vi på med aktier och har en lång sparhorisont. Fjärde hinken är aphög risk, lekhinken om man så vill. Gå bananas helt enkelt…

Pluskans hinkar

Nu ska vi se hur det skulle kunna läggas upp här. Tanken med hinkstrategin är att man börjar fylla på bufferten tills att den “rinner över” och man sedan fyller på nästa hink, som i sin tur leder vidare. Rent spontant skulle jag säga att jag fyllt på mina hinkar baklänges. Mina största innehav är de mest riskfyllda som ännu har bit kvar tills att man börjar tjäna några pengar. En aningen mesig mellanriskhink (kanske är den högrisk) och en ganska liten buffert. Hmm… det kan vara nyttigt att se över det här.

Lågrisk- /Bufferthinken

Hur stor ska bufferten vara då? Härom verkar det ju tvistas bland de lärda. Nåväl, vi börjar någonstans och ser om vi kan bli kloka. Vanligt förekommande förslag är ju ca 2-3 månadslöner, beroende lite på om man har hus, bil osv. Ett annat förslag är 6 – 12 månaders utgifter, beroende på anställningsbarhet och så vidare, minus garanterade inkomster. Jag har inga större utgifter som jag inte skulle kunna hantera har jag fått för mig. Jag bor i en liten bostadsrätt, har bil och hund. Om vi ändock tänker oss 12 månaders utgifter minus garanterade inkomster, hur kan detta tänkas se ut?

Månad Inkomst Utgifter Skillnad
1 - 3
29 600 kr
16 000 kr
+ 13 600 kr
4 - 9
23 680 kr
16 000 kr
+ 7 680 kr
10 - 12
20 720 kr
16 000 kr
+ 4720 kr

Mina månadsutgifter landar på runt 16 000 kr, inklusive mat och bil. Månad 1 – 3 är uppsägningstid då jag skulle ha full lön. Jag har inkomstförsäkring 80 % i 200 dagar och sedan a – kassa 70 % i 100 dagar. Som synes skulle jag klara mig skapligt under detta år. En överdriven budget för att klara utgifter är därför inte så nödvändig. Jag tror heller inte det skulle 12 månader för mig att få nytt jobb. Yttermera att tänka på blir ju oförutsägbara utgifter. Doggen bringade ju in en sådan för ett litet tag sedan. Bilen skulle vara en potentiell, oförutsägbar skitkostnad… eller en POSK, som är ett allmänt vedertaget begrepp hos alla som kan något om ekonomi. Jag har mitt kreditkort för att klara de flesta POSKer, men säg en 10 000 – 15 000 kr kanske kan vara rimligt ändå på buffertkontot?

Mellanriskhinken

Mellanriskhinken ska finnas för att fylla på bufferten om man av någon gång behövt nalla där. Den ska framför allt vara ett skydd mot inflationen, men inte mycket mer än så. Dock tycker jag det är förbaskat tråkigt att spara för att hänga med inflationen. Ser jag till mina tillgångar så har jag endast bundet kapital, i form av min bostadsrätt, vilket kanske inte är helt optimalt. Jag har tre fonder som jag kanske klassar som min mellanriskhink, dock är det högre risknivå än vad som rekommenderas. Jag vet inte riktigt vad som skulle kunna vara rimligt här i form av rörligt kapital. Kan det räcka med 50 000 kr? Påfyllnaden skulle förmodligen inte ske på så vis som det var tänkt, fyllas på först tills att den rinner över. Det blir nog parallellt med högrisk i så fall. Hur tänker ni kring en sådan här mellanhink?

Högriskhinken

Här ska ju resten in då. När bufferten och mellanhinken är fyllda går resten till högrisk med lång sparhorisont. Det är framför allt här jag fyller på det jag kan lägga undan. Sanning med viss modifikation (se nästa hink…)

Bananashinken

Här hittar vi nog mina största innehav, tyvärr… inte ens nog, det är så. Här finns de! Min strategi har i princip varit att fylla på bananashinken tills jag blir svettig, sedan litet i bufferten. Här kan man säkerligen ha en fast summa man maximalt får “leka” med. För min del kommer jag nog försöka låta bli att fylla på här och låta resten komma ikapp tills att bananas är upp till 20 % av högriskhinken, eller 30 %. Jag kommer nog alltså se bananas som en del av högriskhinken.

Blev jag klokare av det här?

Ingalunda… jo men kanske. Jag behöver kanske inte ha dåligt samvete för att jag har en väldigt liten buffert(?). Kreditkort + liten buffert ger ändå en säkerhet kring eventuell POSK. Storleken kring mellanhinken är fortfarande lite oklar. Att ha ett litet konto att skvalpa över till bufferten är ju bra om man inte vill avstå helt från att fylla på i högriskhinken, man kanske kan ta litet tid på sig att toppa upp mellanhinken och på så sätt ha en jämnare påfyllnad i högriskhinken. Hur investerar ni i era mellanriskhinkar? Och hur stor är den i relation till er buffert?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.